Svenska

Erfarenheter från Global Innovation Accelerator (GIA)

Energy Opticon AB har haft möjligheten att ta del av initiativet Global Innovation Accelerator (GIA) via Energimyndigheten, i samarbete med Business Sweden. Denna satsning har möjliggjort möten och kontakter med energibolag, energiintensiv industri och leverantörer av vätgassystem på den tyska energimarknaden gällande ekonomisk optimering av vätgassystem. 
Vi har haft många intressanta diskussioner om utmaningar, nuvarande behov och framtida möjligheter med vätgassystem och flexibilitetslösningar och fått god insikt i utvecklingen gällande vätgas på den tyska marknaden.

Inledning

Norden, Tyskland och övriga Europa står inför en grön energiomställning och i samband med detta har grön vätgas identifierats som en mycket betydelsefull teknik. Framställning av grön vätgas är dock dyrt och energikrävande.

Med hjälp av Energy Opticons innovation för optimering av vätgassystem kan driftkostnader och miljöpåverkan för framställning av grön vätgas minimeras och incitament för investering i detta kan främjas. Detta stärker konkurrenskraften för grön vätgas och främjar dess etablering, vilket i sin tur minskar behovet av fossila tekniker i samhället. Denna innovation har framgångsrikt installerats och kört En kemisk industri med stora elektolysörer

Syfte med projektet:

Vätgas är en viktig teknik för den gröna omställningen och Tyskland är en av de stora aktörerna.
Energy Opticon har färdiga lösningar i programvaran Energy Optima 3 för att optimera dyra vätgassystem som har god potential för den tyska energimarknaden.

Affärsinnovation: 

Totaloptimering av energi- och vägassystem/CCU i Energy Optima 3 är en svensk innovation som är väl beprövad hos en industri med vätgasproduktion i stora elektrolysörer och en av Nordens största leverantörer av vätgassystem och e-bränslen, och som är redo att exporteras till andra länder.

Energy Optima 3 är en idealisk programvara för både kort- och långsiktig produktionsplanering och för att hitta ekonomi och ROI för investeringar i vätgasproduktion, speciellt i kombination med olika elhandelsmarknader.

Energy Optima 3 gör den gröna energiomställningen lättare att hantera och beslut säkrare och mer exakta.

Det problem/utmaningar som projektet hade som avsikt att hantera var:

  • Hur ser potentialen ut för optimering av vätgassystem ut på den tyska marknaden?
  • Vilken typ av företag är mest lämpliga för, och har behov av, optimering av vätgassystem inom denna marknad?
  • Vad är utmaningarna för dessa företag som Energy Opticons innovationer kan hjälpa dem med?
  • Hur stort intresse finns det hos dessa företag för svensk innovation inom detta område?
  • Vilka personer inom dessa företag är rätt personer att kontakta?
  • Hur ska vi på bästa sätt närma oss dessa företag och personer med målsättningen att boka ett möte för presentation och demo av Energy Opticons innovationer för optimering av vätgassystem?

Grön vätgas är en betydelsefull bransch som växer fort. Den utgörs alltså av både ”traditionella” och helt nya aktörer. Den stora utmaningen som dessa aktörer har, är att det är svårt att bevisa lönsamheten med vätgasinvesteringar. Detta är någonting som kan simuleras och räknas ut med våra långtids investeringsoptimeringar. Vi ser därför att det är ett mycket gott tillfälle för oss att etablera vår lösning för att sedan växa tillsammans med, och bidra till utvecklingen av, branschen. Därför valde vi att ansöka till GIA.

Målsättningen för projektet var:

  • Etablering av rätt kontakter för marknadsföring av Energy Opticons programvara Energy Optima 3 för ekonomisk totaloptimering av energisystem på den tyska vätgasmarknaden
  • Stärkta partnerskap på den tyska marknaden
  • Kartläggning av intressanta företag och kontakter inom rätt avdelningar
  • Minst ett nytt tyskt företag i pipeline för försäljning av optimering av vätgassystem

Målet var alltså att skapa nya kontakter med rätt företag, och inom rätt avdelningar och erbjuda dem ett verktyg för att dels ge beslutsunderlag för investeringar, och dels optimera den dagliga driften av vätgasproduktionen för att göra den ekonomiskt och miljömässigt fördelaktig.

Genom att samarbeta med kvalificerade konsulter, som Business Sweden och Stefan Liesner, har introduceringen hos målgrupperna blivit mycket smidigare och mer framgångsrik än om vi hade gått på egen hand. Via de intervjuer som Business Sweden utförde, har vi fått god kunskap om de utmaningar och behov som dessa företag har, vilket har gjort det lättare att paketera vårt erbjudande och hålla rätt fokus vid inbokade presentationer.

Marknadsundersökning, intervjuer och möteN

I den första etappen av GIA startade Energy Opticon och Business Sweden parallellt en omvärldsbevakning.

Denna följdes av en marknads- och målgruppsanalys, för att hitta potentiella kunder, partners och kontakter inom energi- och vätgasbranschen i Tyskland, samt vilka personer som var rätt att kontakta.

Därefter inledde Business Sweden ett marknadsföringsarbete som bestod i att kontakta och boka intervjuer med de identifierade målgrupperna och företagen, för att höra om deras utmaningar och behov gällande satsningar inom vätgas.

Nyckelfrågor som undersöktes:

Fjärrvärme/kraftvärmebolag

  • Hur planerar energibolagen att hantera värmeomställningsplaneringen, vilka förändringar av energisystemet krävs?
  • Har energibolagen pågående projekt för installation av, eller planerar att investera i, vätgasteknik?
  • Skulle långsiktiga investeringskalkyler för att installera ny teknik och för framtidssäkra energibolagens energisystem vara intressanta för er?

Energiintensiva industrier

  • Hur planerar de energiintensiva industrierna att hantera värmeomställningsplaneringen, vilka förändringar i deras produktionssystem krävs?
  • Har industrierna elektrolysörer med vätgas som en del av sitt produktionssystem?
  • Om ja, skulle det vara intressant för dem att optimera ditt vätgassystem ekonomiskt, i kombination med att köpa/sälja el på elbörsen?

Leverantörer av vätgassystem

  • Vilken typ av, och vilken storlek på, vätgassystem levererar företagen?
  • Har leverantörerna nätanslutning eller utanför nätet?
  • Skulle det vara intressant för leverantörerna att göra en detaljerad modellering av, och optimera, sitt vätgassystem ekonomiskt, i kombination med att köpa/sälja el på elbörsen?

Det som framgick under intervjuerna, är att den mest mogna målgruppen för optimering av vätgassystem i Tyskland är industrier, vilka sedan länge redan har använt vätgas i sina produktionsprocesser.

Många företag visade intresse och möten bokades in och hölls med leverantörer av vätgassystem och energibolag som har vätgassatsningar. Presentationerna var framgångsrika och med ca. 80% av de företag som vi fick kontakt med via GIA har vi fortsatt dialog.

Det som framgick under dessa möten är följande:

  • Tysklands gröna energiomställning ställer höga krav på energibolag och industrier att fasa ut fossila bränslen
  • Det finns mycket EU-finansiering för vätgasprojekt
  • Det finns stor ovisshet/tveksamhet gällande lönsamheten och bästa appliceringen av vätgas i produktionsprocesserna
  • Det finns komplicerade regler för grön vätgas
  • Det finns många vätgasinitiativ, men de flesta är i startup-fasen och småskaliga, för att senare skalas upp (om lönsamhet kan bevisas)

De personer inom målgrupperna som ansvarar för vätgassatsningar är oftast:

  • Management, produktionschefer, tekniska chefer
  • Affärsutvecklare och innovationsavdelningar

FJÄRRVÄRME/KRAFTVÄRMEBOLAG

Målet för växthusgasneutralitet till 2045 innebär stora utmaningar för fjärrvärmesystemen i Tyskland. Utmaningar som har förvärrats av kriget i Ukraina och naturgaskrisen.

För att ersätta kol som energikälla för försörjning av fjärrvärmenät och skapa en långsiktig klimatneutral värmeförsörjning som är oberoende av fossil gas krävs att den lokalt tillgängliga förnybara potentialen och flexibiliteten utnyttjas och integreras i det befintliga värmesystemet.

Utmaningar:

  • Wärmetransformationsläne (Värmetransitionsplaner), omställning till koldioxidneutralitet, fasa ut kol, naturgas och kärnkraft
  • Skapa flexibilitet i energisystemet
  • Brist på bränsle
  • Höga bränslepriser
  • Hur framtidssäkrar man energisystemet? Vilken väg ska man gå, vilka investeringar är bäst? Lönsamhet, både på kort och lång sikt?
  • Balans i elnätet
  • Energihandel
  • Lagring av vätgas
  • Kostnader för installation av vätgasteknik, ROI?
  • Var är det optimalt att placera vätgastekniken?
  • Satsa på grå eller grön vätgas? CCU?
  • Blanda in vätgas i naturgasnätet?

ENERGIINTENSIVA INDUSTRIER

Vätgas har en lång historia av användning i en mängd olika industrier, och majoriteten av vätgas används idag inom områden som oljeraffinering och ammoniak- och metanolproduktion. Men med det nya behovet av att minska koldioxidutsläppen, används vätgas i allt större utsträckning på nya sätt för produktion av både existerande och nya produkter. Detta inkluderar industrier som ståltillverkning, där vätgas övervägs som en ersättning för kol och andra bränslen som släpper ut mycket koldioxid, som är nödvändiga för processen. En annan potentiell ny användning är att tillverka betong, vilket är en mycket kolenergiintensiv process som är mogen för dekarbonisering via vätgas.

Industriföretag i North Rhine-Westphalia använder redan 17 terawatt (TWh) vätgas årligen. År 2050 kommer efterfrågan att stiga till över 100 TWh.

Utmaningar:

  • Wärmetransformationsläne (värmetransitionsplaner)
  • Omställning till koldioxidneutralitet, fasa ut fossila bränslen
  • Energihandel
  • Optimal vätgasproduktion

LEVERANTÖRER AV VÄTGASSYSTEM

Tyskland siktar på att påskynda omställningen av förnybar energi och det satsas mycket pengar på vätgasinvesteringar. Politiska och vetenskapliga diskussioner om att förändra tysk energiförsörjningsmix och utmaningar med en sådan energiomställning är redan väletablerade. På leveransnivå verkar energilagring av fluktuerande förnybara resurser som sol och vind vara den största utmaningen inför en sådan omställning. Vätgas som produceras med elektrolys av vatten kan vara en livskraftig energibärare och kan vara en av lösningarna för framtida energiomställning om det produceras med förnybara energiresurser. Existerande och nyetablerade företag som levererar vätgasenheter och hela vätgassystem har sett ett rejält uppsving i förfrågningar. För att kunna analysera vätgasens framtida roll är dess ekonomiska resultatanalys och långtidsoptimering avgörande.

Utmaningar:

  • Optimeringssystem som kan ta alla ekonomiska aspekter i beaktning – hjärnan bakom effektiva och lönsamma vätgassystem, viktiga ekonomiska investeringsberäkningar, undvika felsatsningar
  • Exakta prognoser
  • Elhandel på rätt sätt, vid rätt tidpunkt
  • Nätanslutning eller anslutning utanför nätet?
  • Elektrolysör och/eller bränslecell?
  • Lagring?
  • Effektivitet hos elektrolyssystemet
  • Drifttid för elektrolysören
  • Effekttäthet
  • Storlek för stacks/elektrolysörer
  • Materialkostnader
  • Pålitlig hantering av vätgas (som är det minsta/lättaste grundämnet) – mätning och kontroll.

När vi hade all denna kunskap kunde vi anpassa erbjudandet och presentationerna för att matcha företagens behov.

Nästa steg blir att hålla alla nya kontakter vid liv, skicka offerter och förhoppningsvis få våra första leveranser av optimering av vätgassystem till Tyskland.

Slutsats

Resultaten från de marknadsanalyser som har gjorts, samt de intervjuer och möten som har hållits, har varit viktiga för förståelsen av de utmaningar och möjligheter som finns med optimering av vätgassystem på den tyska marknaden.

Det finns mycket pengar att söka från EU för olika vätgasinitiativ och en mängd företag och samarbeten med verksamhet kring vätgas har poppat upp till följd av detta. Att använda vätgassystem som en flexibilitet i energisystemet och att optimera produktionen av vätgas i elektrolysörerna kan vara mycket lönsamt, framför allt i kombination med olika elmarknader. Detta kan också främja den gröna energiomställningen och hjälpa till att minska beroendet av fossila bränslen. Vätgassystem med lagring gör det möjligt att kunna lagra energi från förnyelsebara bränslen vid hög produktion och använda dem senare vid lönsamma tillfällen. Det finns dock också en stor ovisshet hos de tyska energibolagen gällande framtida lönsamhet, komplicerade lagar och regler för grön vätgas, och oviss prisutveckling och tillgång på vätgas.

Det har varit mycket givande att arbeta med det kompetenta och professionella teamet från Business Sweden, Carl Sernbo, Rosie Downer, Annika Kranefeld, Björn Savlid och Erica Jaeckel, och marknadsexperter inom vätgas som Stefan Liesner från 2G Energy. Vi är tacksamma för alla gemensamma insatser och för alla nya kontakter vi har fått. Dialoger med ett flertal tyska bolag fortsätter.